Stockholms Dagblad - Färre depressioner men fler ADHD-diagnoser bland unga kvinnor

Socialstyrelsens senaste lägesbild över vanliga psykiatriska diagnoser bland barn och unga vuxna visar på en tydlig förändring i hur psykisk ohälsa diagnostiseras och behandlas. Rapporten, som utgör en del av det nationella arbetet med strategin "Det handlar om livet – Sveriges strategi för psykisk ohälsa och suicidprevention", pekar på att antalet nya depressioner och ångestsyndrom bland flickor har börjat minska. Samtidigt ökar neuropsykiatriska diagnoser, särskilt ADHD, med stor hastighet.

Enligt myndighetens register har antalet nya depressiondiagnoser bland flickor i åldern 10 till 17 år minskat sedan år 2021. För ångestdiagnoser i samma åldersgrupp började nedgången från och med 2023. Trenden syns även hos unga upp till 24 år, där kurvan över nydiagnostiserade fall vänt nedåt. Ända in i de befintliga fallen visar statistiken en avtagande frekvens. Parallellt minskar också antalet flickor och unga kvinnor som för första gången hämtar ut antidepressiva läkemedel.

Trots dessa siffror varnar rapportförfattarna för att dra för snabba slutsatser om att den psykiska ohälsan i sig har minskat. Anne-Katrin Kantzer, specialist i barn- och ungdomspsykiatri och en av de sakkunniga bakom rapporten, betonar att utvecklingen för depression och ångest kan se glädjande ut men att orsakerna är oklara.

– Vi vet inte vad som ligger bakom. Vi vet inte om fenomenet har minskat eller om det är så att hälso- och sjukvården kanske har andra glasögon på sig och tolkar symtom på andra sätt, säger Kantzer. Hon pekar särskilt på att självskadesiffrorna fortsätter att ligga på ökade nivåer bland flickor, vilket inte stämmer överens med bilden av minskande depression och ångest.

Kartläggningen bygger på data från specialistvården och är därmed inte heltäckande. Den inkluderar inte uppgifter från primärvården, där allt fler unga vuxna idag får sin vård. Kantzer noterar att organisationen av första linjens vård för barn skiljer sig åt mellan olika regioner, vilket kan vara en faktor till den observerade förändringen.

Samtidigt visar rapporten på en kraftig ökning av neuropsykiatriska diagnoser. Socialstyrelsens beräkningar visar att 14 procent av pojkarna och cirka 9,5 procent av flickorna i åldern 10 till 17 år har en ADHD-diagnos. Även autismdiagnoser ökar, med 5,5 procent bland unga män och 4,5 procent bland unga kvinnor.

En särskild trend är att unga kvinnor nu går om männen när det gäller uttag av ADHD-läkemedel. Även om de flesta läkemedlen fortfarande hämtas ut av pojkar i åldern 10 till 17 år, är ökningen störst bland flickor och unga kvinnor i samma åldersgrupp.

Rapportförfattarna diskuterar möjligheten att ett bättre omhändertagande av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan minska risken för att utveckla depression eller ångest. Kantzer förklarar att ångest och depression ofta uppstår som följd av annan psykisk ohälsa, till exempel när svårigheter kopplade till en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inte får rätt stöd.

– Om vi har ett bättre omhändertagande skulle det kunna leda till att man inte utvecklar ångest och depression på samma sätt, säger hon. Hon understryker vikten av att fortsätta följa utvecklingen för att se om trenden med minskad ångest och depression håller i sig, samt att förstå lidandet bakom de ökande ADHD-diagnoserna bättre.

I.Martensson--StDgbl