Stockholms Dagblad - Protester mot datacenter växer i USA och Europa

En oväntad folklig revolt har under hösten svept över stora delar av Europa och USA, en rörelse som tagit politiker på sängen. Protesterna mot gigantiska serverhallar liknar de amerikanska motståndsaktionerna mot motorvägsbyggen på 1950-talet, där ny infrastruktur upplevs som att den stjäl resurser och mark från landsbygden. Frågan handlar om vem som drar nytta av teknologin och vem som tvingas leva med konsekvenserna.

Från Timrå i Sverige till Wien, Dublin och många delstater i USA växer motståndet mot de enorma "lador" med servrar som byggs för att möjliggöra filmstreaming, molnlagring och AI. I många länder pågår en politisk dragkamp där forskare och lokalbor går samman för att kräva stopp, medan regeringar och EU trycker på för att säkra tekniskt oberoende gentemot Kina.

Nyligen avslöjades hur Google skövlat över 500 hektar skog i Finland utan att vänta på miljökonsekvensbedömningar. Finsk polis har inlett förundersökningar mot Googles dotterbolag Tuike Finland Oy om misstänkt miljöbrott, och bygget har stoppats. I Österrike planeras en serverhall vars årliga elförbrukning kommer att överstiga totalförbrukningen för samtliga hushåll i Wien.

I USA har protesterna vuxit till en nationell rörelse. Allmänhetens skepsis har ökat i takt med att enorma kraftledningar dras genom bostadsområden och krympande vattenresurser tas i anspråk för att kyla av hallarna. Ett stort datacenter kan göra av med upp till 19 miljoner liter vatten dagligen, vilket motsvarar vattenförbrukningen för en mindre stad.

I Georgia går kolkraftverken på övertid för att förse serverhallarna med energi. Frågan blev också en stor del av mellanårsvalet, som Donald Trump ignorerade. Hans svar till de som försöker stoppa datacenter är att de vill kasta sina lokalsamhällen tillbaka i fattigdom.

Precis som på motorvägarnas tid beskrivs byggprojekten som viktiga för nationella och globala intressen, medan skadan och intrången sker lokalt. AI är vår tids epicentrum med svindlande förändringar, och för vinnarna finns oanade möjligheter till utveckling och vinster.

För stålindustrin väntar en hausse. För de största serverhallarna beräknas det gå åt mer än 20 000 ton stål per hall. SSAB har tecknat ett jättekontrakt med Amazon Web Services, då techjättarna vill ha fossilfritt stål till sina nya datahallar.

Men vad hjälper det att stålet är fossilfritt när sekreterare, programmerare och ekonomer vet att de enorma serverhallarna rymmer höghastighetsdatorer i långa rader som kommer att ta över deras jobb? Detta är inte en fråga om traditionellt teknikmotstånd, utan existentiellt. Frågan är vad som händer med oss som sociala varelser när vi lever i denna ständiga tekniska acceleration, byggd på techjättars arroganta konfiskering av gemensamma resurser.

Kanske behöver fler följa delstaten New Yorks exempel. Där infördes nyligen ett ettårigt stopp för miljötillstånd till AI-hallar, så att politikerna och IT-bolagen ska återfå markkontakt.

V.Ekstrom--StDgbl