Skanska och Sweco lanserar flexibla skolor för framtiden
Skanska och Sweco lanserar flexibla skolor för framtiden
Skanska och Sweco lanserar konceptet Redo, en lösning för flexibla och permanenta samhällsbyggnader. Målet är att skapa skolor och förskolor som kan omvandlas till andra användningsområden när elevunderlaget förändras, vilket ska minska klimatavtrycket och spara tid jämfört med traditionellt byggande.
När elevkullarna svänger har tillfälliga moduler och paviljonger länge varit den vanliga lösningen för kommuner som behöver hantera kapacitetsbehov. Nu lanserar Skanska och Sweco konceptet Redo, där flexibiliteten byggs in direkt i permanenta samhällsfastigheter istället. Byggnaderna är avsedda att kunna förändras med behoven under sin livstid.
Förskolor, skolor och idrottshaller ska användas under många decennier, men kommunens behov kan se helt annorlunda ut redan om några år. Det är utgångspunkten för Redo, som samlar Skanskas koncept för flexibla samhällsbyggnader. Nicklas Hagervall, konceptansvarig på Skanska, uppger att flexibilitet är en central fråga i dagens diskussioner med kommunerna.
– Jag skulle säga att 90 procent av diskussionerna med kommunerna i dag handlar om flexibilitet, säger Hagervall.
Redo omfattar för närvarande tio olika koncept: fem förskolor, fyra skolor och en idrottshall. Till skillnad från de moduler som ofta används för tillfälliga behov, är dessa permanenta, platsbyggda hus. Skanska betonar att lösningarna inte är tillfälliga.
– De tillfälliga lösningarna har i många fall blivit kvar och då är de inte speciellt bra över tid. Därför är vi tydliga med att det här är platsbyggt. Det är inga moduler, förklarar Hagervall.
Flexibiliteten finns på tre nivåer. Först ska byggnaden kunna anpassas efter tomten, exempelvis genom olika form eller antal våningsplan. Den andra nivån handlar om invändig flexibilitet, där verksamhetens behov styr placeringen av klassrum, matsalar och praktisk-estetiska ämnen baserat på ett pusselbitstänk.
Den tredje nivån är inriktad mot framtiden. Hela eller delar av en skola ska exempelvis kunna ställas om till särskilt boende när elevunderlaget minskar. Andra möjliga användningsområden inkluderar kommunala kontor och familjecentraler. För Skanska är detta också en klimatfråga.
– Tittar man i ett längre perspektiv är det miljömässigt rätt att bygga flexibelt. Vi har sett exempel där man investerat mycket i skolor och sedan får delar som står tomma eftersom de inte går att använda till något annat, säger Hagervall.
Att bygga liknande lösningar flera gånger ger större förutsägbarhet. Skanska har omkring 60 referensprojekt och kan enligt Hagervall redan vid ett första möte ge kommunen en tydlig bild av byggkostnaden och vilka tillval som är möjliga. Samma princip används för klimatpåverkan. Genom att återkommande arbeta med samma lösningar har Skanska kunnat optimera materialval och successivt minska klimatavtrycket.
En annan vinst är tiden. Ett traditionellt skolprojekt från blankt papper till färdig byggnad kan ta fyra–fem år. Med Redo räknar Skanska med omkring två år.
– Den stora besparingen är den totala projekttiden, inte själva bygget. Man börjar inte på ett blankt papper, förklarar Hagervall.
Koncepten är redan upphandlade genom Addas ramavtal, vilket innebär att kommuner kan gå direkt till dialog och avrop utan en ny upphandling. Bakom Redo finns ett långvarigt samarbete med Sweco. Samma kärngrupp har arbetat tillsammans i sju år och erfarenheter från färdiga byggnader förs tillbaka in i utvecklingen.
– Vi kan gå tillbaka, träffa verksamheten och se vad som har fungerat och inte fungerat. Sedan kan vi slipa på lösningarna och optimera dem. Den erfarenhetsåterföringen är en viktig nyckel, säger Hagervall.
T.Sjoberg--StDgbl
