Stockholms Dagblad - Skräddarsytt mRNA-vaccin minskar återfall vid hudcancer

En interimanalys av en stor fas 3-studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM) visar att det skräddarsydda mRNA-vaccinet Intermseran kraftigt minskar risken för återfall hos patienter med melanom. Studien, som genomförts av läkemedelsbolagen Moderna och Merck, har gett positiva resultat som forskare beskriver som ett genombrott inom terapeutisk cancervaccinering.

Vaccinet Intermseran är unikt eftersom det skräddarsys för varje enskild patient. Genom att anpassa vaccinet efter patientens specifika tumör kan det aktivera kroppens T-celler att exakt känna igen och angripa de melanomceller som kan finnas kvar i kroppen trots tidigare kirurgi. I studien gavs vaccinet tillsammans med en så kallad checkpointhämmare, substansen pembrolizumab, vilket har till uppgift att aktivera immunförsvaret mer generellt.

I den randomiserade studien ingick drygt tusen deltagare som alla hade genomgått kirurgi för melanom men hade en hög risk för återfall. Deltagarna fördelades i två grupper: en grupp som fick kombinationsbehandlingen med Intermseran och pembrolizumab, samt en kontrollgrupp som endast fick rutinbehandlingen med pembrolizumab.

Resultaten efter två års uppföljning visar på tydliga skillnader mellan grupperna. Av patienterna som fått den skräddarsydda kombinationsbehandlingen hade 82 procent varken avlidit eller fått återfall av sjukdomen. I kontrollgruppen, som endast fick standardbehandling, var motsvarande siffra 70 procent.

Enligt Gustav Ullenhag, professor i cancerimmunterapi vid Uppsala universitet och överläkare i onkologi vid Akademiska sjukhuset, är detta ett betydelsefullt steg. Han kommenterar att idén att vaccinera mot cancer är mycket gammal men att många tidigare studier har misslyckats.

– Det här betyder att det första terapeutiska cancervaccinet är på ingång. För det här har verkligen visat sig fungera, säger Ullenhag som inte varit inblandad i studien.

Ullenhag lyfter fram ett specifikt mått som han anser vara ännu viktigare än den generella återfallsfrekvensen: fjärrmetastasfri överlevnad. Detta mäter huruvida cancer har spridit sig till andra delar av kroppen. Efter två år levde 88 procent av patienterna i kombinationsgruppen utan fjärrmetastaser, jämfört med 80 procent i kontrollgruppen.

– Man behöver därmed behandla tolv personer för att en person ska slippa fjärrmetastaser. Och det måttet anser jag är ännu viktigare eftersom man oftast kan ta bort de lokala tumörerna, medan fjärrmetastaserna är allvarligare, förklarar Ullenhag.

Studien har dock ännu inte kunnat visa någon statistiskt signifikant skillnad i totalöverlevnad mellan grupperna. Detta bedöms vara naturligt eftersom uppföljningstiden är kort och få patienter i studien hittills har avlidit.

En fråga som den nu publicerade studien inte besvarar är om tilläggsbehandling med Intermseran bör övervägas för patienter som redan fått neoadjuvanta checkpointhämmare, vilket också visat sig fungera bra för många. En pågående fas 3-studie på personer med icke-småcellig lungcancer tros kunna ge svar på denna fråga.

Nästa steg är att vänta på bedömning från de amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och den europeiska motsvarigheten EMA. Ullenhag noterar att FDA brukar godkänna adjuvantbehandling vid cancer även om totalöverlevnaden inte visats förlängd, men att myndigheten också kan hävda att datan inte är mogen.

Om EMA godkänner behandlingen kommer den svenska läkemedelsmyndigheten TLV att göra en hälsoekonomisk bedömning. Ullenhag uppskattar att det kan handla om fler hundra svenskar per år som blir aktuella för denna typ av behandling.

Blickarna riktas nu mot andra cancertyper där individbaserade terapeutiska vaccin eventuellt skulle kunna fungera. Redan pågår randomiserade studier på personer med lungcancer, urinblåsecancer, njurcancer, pankreascancer och levercancer.

A.Lundgren--StDgbl